Sök:

Sökresultat:

85 Uppsatser om Bioslam frćn pappersbruk - Sida 1 av 6

Metanpotential för alger och bioslam blandat med pappersfiber

In this thesis the methane gas potential of three different substrates, two algaes Saccharina latissima and Laminaria digitata and biosludge mixed with paper fiber was studied. This was done by batch experiments in a laboratory environment to examine the gas production and composition of the produced gas.Biogas production is a complex anaerobic digestion process in which various microorganisms decompose the substrate in steps and at the end produce biogas and a residue. Many factors affect the production of gas, for example the substrate content, temperature and pH in the digester.The analysis of methane potential were divided into two experiments. In experiment 1 substrates were digested along with inoculum from VÀxjö waste water treatment plant in a temperature of about 37 ?C.

Rötning av matavfall ? en studie av metanutbytet hos matavfall förbehandlat med skruvkrossteknik samt vid samrötning med bioslam frÄn pappersbruk

Today's society is facing major challenges. In order to reduce the climate impact fossil fuels should be replaced with fuels that do not contribute to the greenhouse effect. The growing population generates organic waste originating from industry and households so called organic fraction of municipal solid waste (OFMSW). Through anaerobic digestion, waste can be utilized to produce energy-rich methane gas. In this way, waste can be a resource instead of a burden on society.


Drift och underhÄllsaspekter inom massa-pappersindustrin: en jÀmförelse mellan tre pappersbruk

I detta examensarbete försöker vi identifiera styrke- och förbÀttringspotentialer inom drift och underhÄll för pappersmaskiner med avseende pÄ underhÄllsorganisation, tekniska förbÀttringspotentialer hos pappersmaskiner samt kompetensförsörjning. Styrkorna och förbÀttringspotentialerna har i en jÀmförande studie identifierats för tre pappersbruk. Uppgiften utgör en förstudie för ett eventuellt större forskningsprojekt. För att kunna jÀmföra uppgifterna krÀvdes det att vi tillbringade en stor del av tiden pÄ pappersbruken. Information för att ta fram ÄtgÀrdsförslag till de valda omrÄdena gjordes genom intervjuer, observationer och brainstorming.

Systematiskt brandskyddsarbete med Hallsta pappersbruk som tillÀmpningsexempel

The aim of this report is to improve the fire safety at Hallsta Paper Mill in Hallstavik, Sweden. In order to do so large parts of a fire-protection management system for the paper mill has been created. The report begins with giving a general description of management structures and fire-protection management systems. An account is given for how management structures are designed, and how they should be implemented, maintained and updated. Thereafter follows a description of what routines and instructions should be included in a fire-protection management system..

Hur begrÀnsade öppettider hos Munksunds Pappersbruk skulle pÄverka Äkerier i Norr- och VÀsterbotten

Munksunds Pappersbruk har ett av Sveriges Àldsta renserier i drift. Av den anledningen har en projektering pÄbörjats för att antingen bygga ett nytt renseri eller renovera det befintliga. Om renseriet ersÀtts med ett nytt och effektivt renseri kommer det eventuellt vara stÀngt nattetid. De kontrakterade Äkerierna som levererar virke till Munksunds Pappersbruk Àr vana att kunna leverera virke dit dygnet runt. Om renseriet skulle vara stÀngt nattetid förlorar Äkerierna möjligheten att leverera virke dit under natten. Syftet med studien Àr att undersöka vilka Äsikter de berörda Äkerierna har angÄende en eventuell begrÀnsning av öppettiderna hos Munksunds Pappersbruk.

Konstruktion av handhÄllet lyftverktyg

Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ framtagningen av ett handhÄllet verktyg för hantering av papphylsor vid Stora Ensos pappersbruk i Grycksbo. Framtagningen av verktyget följer erhÄllen kunskap inom konstruktionsmetodik och syftar till att förÀndra dagens arbetssÀtt och dÀrmed minimera risken för arbetsskador vid den manuella hanteringen av hylsorna. Studier av alternativa lösningar, som skulle kunna skapa gynnsammare förutsÀttningar för att uppnÄ mÄlet, har ocksÄ genomförts. Resultatet, med rekommendationer och underlag för fortsatt arbete, som överlÀmnas till företaget innehÄller följande:- CAD-ritningar i form av en 3D-modell över framtaget verktyg.- Förslag pÄ modifiering av hylshÀck för en effektivare hantering.- Förslag pÄ grundlÀggande förÀndringar som idag enbart tillÀmpas i viss utstrÀckning..

Biologisk rening vid pappers- och massabruk - risker betrÀffande Legionella: En litteratursammanstÀllning

Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Utveckling av en datamodell för lagring av meddelandedefinitioner pÄ ett pappersbruk

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartlÀggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sÀnds mellan olika stödjande informationssystem pÄ Kvarnsvedens pappersbruk. DÀrtill redovisas Àven en analys av systemarkitekturens pÄverkan pÄ problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. MÄlet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehÄllande definitioner för samtliga meddelanden som sÀnds mellan informationssystemen pÄ Kvarnsveden. Tanken med databasen Àr att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nÄ mÄlet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes.

Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning : En kombination av termisk och kemisk förbehandling

Vid tillverkning av massa och papper förorenas Ärligen 505 miljoner kubikmeter vatten som mÄste renas innan det slÀpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbrÀnns. Vattnet som blir kvar genomgÄr ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehÄller mycket intracellulÀrt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrÀvande att avvattna. Det Àr Àven sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet Àr anaerob nedbrytning.

UnderhÄllsplan för maskinhallarna PM 51, 52 och 53 pÄ Bravikens pappersbruk

I det hÀr arbetet har jag gjort en del av en underhÄllsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 pÄ Bravikens pappersbruk för en ettÄrs-, femÄrs- och tioÄrsperiod. I underhÄllsplanen har jag tagit fram var skadan Àr, vad som Àr skadat, placeringen, omfattningen av skadan, ÄtgÀrderna och kostnadsförslag frÄn NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick Àven möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminÀr underhÄllsplan för den. TyvÀrr fanns inte tid att utarbeta den sÄ den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. UnderhÄllsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist frÄn Skanska VÀg.

Utredning inför uppgradering av styrsystem pÄ ett pappersbruk med tillhörande kortslutningsberÀkningar

SCA Ortvikens Pappersbruk ska bygga ut sitt nuvarande styrsystem för högspÀnning, ABB Microscada, till ett system som Àven ska kunna klara av att rÀkna ut kortslutningseffekter vid olika driftlÀgen pÄ fabriksomrÄdet.Examensarbetet har som mÄl att införa en del av pappersbrukets elnÀt in i det nya styrsystemet samt sammanstÀlla och berÀkna nya data för komponenter och utrustning. Efter införandet skall en kontroll av resultaten som styrsystemet ger göras mot befintliga selektivplaner och utförda berÀkningar.Den del som frÀmst har analyserats Àr en matning som börjar vid inmatningspunkten pÄ Ortviken och följer dessa ner via olika stÀllverk och matningar till tvÄ transformatorer för att sluta pÄ 0,4 kV.Arbetet har visat att uppgifterna som styrsystemet lÀmnar angÄende kortslutningseffekter inte alltid stÀmmer överens med de vÀrden de kontrollerats mot. Detta visade sig frÀmst vid kontrollberÀkningar av de olika transformatorernas bidrag till kortslutningseffekten samtidigt har systemet svÄrigheter att arbeta med maskade nÀt. Eftersom Ortviken anvÀnder just maskade nÀt och har tvÄ inkommande linjer som vid normal drift ligger parallellt har en kompromiss gjorts, de bÄda inkommande matningarna antags i alla berÀkningar och simuleringar vara en matning, dÀr kortslutningseffekterna summerats..

Utformning av operatörsverktyg för ÄskÄdliggörande av rörliga kostnader

Syftet med detta arbete som utförts pÄ Kvarnsvedens pappersbruk i BorlÀnge har varit att framstÀlla ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska ÄskÄdliggöra processens rörliga kostnader, som kan benÀmnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbÀttrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som Àr kopplade till processen. Massafabriken pÄ Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundlÀggande mÄltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartlÀggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en sÄ heltÀckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt.

Korslagde armar och tomma kassakistor : Avdelning 332 vid Grycksbo Pappersbruk och storstrejken 1909

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en fackförening pÄ en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, kÀnd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de pÄfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet bestÄr av mötesprotokoll frÄn avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen stÄr den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet.

Hur företag anpassar sig till hÄllbar utveckling. En studie över Bravikens Pappersbruk och dess restprodukt D-fiber

Vi mÄste Àndra samhÀllet vi lever i idag för detta samhÀlle Àr inte hÄllbart. En hÄllbar utveckling Àr dÀrför viktig att strÀva emot. Företag mÄste anpassa sig till en hÄllbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnÄ en hÄllbar utveckling mÄste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det Àr nÀst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnÄ en hÄllbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmÄl och lagar.

1 NĂ€sta sida ->